Hem
DEA-föreningen
www.kvinnomuseet.se
Women maps - Kvinnokartor
Rapporten om Sveriges Länsmuseer.
För hundra år sedan
Artiklar
Völvan och hennes stav
Dea:s arkiv
Glömda Kvinnominnen
Bli medlem/årsavgift
Kvinnliga författare på nätet
In English
Sök

Glömda kvinnominnen:

Stockholm

1795 - 1871 Anna Persdotter Sundström  
var hemhjälp/piga hos den kände svenske kemisten Berzelius. idag skulle vi nog ha kallat henne för laboratorieassistent för hon hjälpte honom med allt, höll ordning i labbet och på studenter. Hon kunde förbereda kemiska undersökningar och blev med tiden mycket kunnig i kemi. Anna Persdotter Sundström har i sitt eftermäle kallats Sveriges första kvinnliga kemist, det brukar även sägas om Eva Ekedal och Louise Hammarström. Men det som är anmärkningsvärt med Anna Persdotter Sundström är att hon kom från en lägre samhällsklass.
Svenska kemisamfundet delar varje år ut ett stipendium till minne av henne - Anna Sundström Award.

1807 – 1892 Emelie Flygare-Carlén, mest känd för romanen "Ett köpmanshus i skärgården". Hon föddes i Strömstad levde mot slutet av sitt liv i Stockholm. Hon hade ett hus med trädgård på tomten som ligger mellan Sturegatan-Kungsträdgårdsgatan-Biblioteksgatan. Hon ligger begravd på Norra Begravningsplatsen i Solna.

1895 – 1978 Greta Johansson, den första svenska som 1912 tog en OS-guldmedalj. Hon tävlade för Stockholms KK som simhoppare och simmare. Hon emigrerade till USA 1913.

1909 – 2001 Ebba Hedkvist, konstnärinna, som föddes i Piteå studerade i Rom och Paris. Det finns två statyer i Stockholm: "Lauran" på Norrmalmstorg och "Farmor" i entrén av huset på hörnet Grev Turegatan / Riddargatan.  Hon debuterade i klassisk realism år 1930. Fast att hon egentligen var målare kom hon att ägna sig allt mer år skulptur.
Hedkvist var initiativtagare till föreningen Konstnärshem som blev verklighet 1961 på Hornsgatspuckeln i kvarteret Svalgången i Stockholm. På gårdarna kan man se flera verk av  Hedqvist.


1850 – 1891  Sonja Kovalevsky - Rysk matematiker som kom till Stockholm och 1889  utnämndes hon till professor i matematik. Hon blev Sveriges första kvinnliga professor och världens första kvinnliga matematikprofessor. 1885 föreslogs det att Kovalevsky skulle väljas in till ledamot i vetenskapsakademin. Men det kom att dröja 50 år innan någon kvinna kom in i akademin. Hon dog i Stockholm och ligger begravd på Norra begravningsplatsen i Solna. I Stockholm finns idag en friskola uppkallad efter henne. I trapphuset på matematikinstitutionen vid Stockholms universitet finns en byst av henne.

1870 – 1941  Anna Lindhagen -  socialdemokratisk politiker som var verksam inom kvinnorörelsen.
(mer information kommer snart)

1894 – 1990 Magda Julin - Konståkerska som tog olympiskt guld 1920 i Antwerpen. När hon segrade var hon gravid i tredje månaden. Julin vann många tävlingar och åkte skridskor hela livet. Hennes grav hittar vi på Adolf Fredriks kyrkogård.

 
1917 – 2002 Helga Henschen konstnär och författare som levde och verkade i Stockholm. Hon publicerade ett tiotal egna böcker och var en flitig bok- och tidningsillustratör. Vid hennes barndomshem Rosenvik på Djurgårdsslätten 108 finns en litterär skylt med ett citat ur hennes självbiografiska bok ”Vägen till Rebella”. 2004 bildades det litterära sällskapet Helga Henschens Vänner med syftet att främja kännedomen om hennes konst och författarskap och lyfta fram idéerna bakom hennes livsgärning. De sista 25 åren av sitt liv bodde hon i Duvbo i Sundbyberg och donerade delar av sin efterlämnade konst till kommunen. I Kulturcentrum i Hallonbergen finns sedan 2006 Helga Henschen-rummet där flertalet av dessa verk är utställda. Andra verk finns på Sundbybergs stadsbibliotek där det också inryms ett eget rum för en Helga Henschen-samling. Hon finns representerad på flera museer, t.ex. Moderna Museet, Nationalmuseum, Västerås och Eskilstuna konstmuseer. Hennes verk finns även på en rad offentliga platser; hon har bl.a. gjort utsmyckningen av Tensta tunnelbanestation, avslutad 1975, och fontänen Dafne i Södertälje centrum, färdig 1978.

 

1863 – 1935 Magna Sunnerdahl  - Sveriges kanske största privata donator. Hon blev i början av 1900-talet Stockholms rikaste unga kvinna. Hon ärvde en stor förmögenhet av sin far. Hon donerade till sociala, kulturella och medicinska ändamål. Hon skänkte 4 miljoner för att starta en stiftelse som drev Sunnerdahls hemskolor på landet. Skolorna vände sig till storstädernas mindre bemedlade flickor och pojkar för utbildning i lantbruk och hushållning

1909 köpte stiftelsen Säbyholms gård i det som idag är Upplands-Bro kommun. De bedrev skola där fram till 1965. Med tiden omvandlades stiftelsens verksamhet till en handikappfond. 

 

Magna Sunnerdahl gjorde fler donationer t.ex. gjorde hon det möjligt att bygga fem bostadshus för huvudsakligen barnrika arbetarfamiljer med lägenheter mot rimliga hyror på Södermalm. Hon bekostade också flyttningen av Seglora kyrka från Västergötland till Skansen 1916-17.  

 

Askersund

1897 – 1922  Elsa Andersson - Sveriges först kvinnliga pilot och Sveriges första kvinnliga fallskärmshoppare. Hon utbildade sig till pilot på den legendariska flygskolan i Ljungbyhed. Tyvärr avled Andersson vid en fallskärmsolycka i Askersund. Där finns nu en minnessten till hennes minne. Den restes 1922 av Kungliga Svenska Aeroklubben. 


Bergslagen

1849 - 1917 Lovisa"Louise" Katarina Hammarström, är en av de tre kvinnor som brukar omnämnas som Sveriges första kvinnliga kemist. De andra två är Anna Sundström och Eva Ekeblad.
Hammarström växte upp vid ett järnbruk i Dalarna, och där fick hon sina grundläggande erfarenheter i kemi.  Hon studerade vid Tekniska skolan i Stockholm  och därefter fick hon privatundervisning vid Stockholms högskola (kvinnliga studenter fick egentligen inte studera vid högskolan).
1877 anställdes hon som assistent vid Cronquists kemisk-tekniska laboratorium i Stockholm, och där arbetade hon fram  till 1881. Därefter verkade hon som Bergskemist i Bergslagen  för att senare upprätta ett eget laboratorium för geologiska undersökningar



Gränna

1824 - 1923 Amalia Eriksson - Polkagrisens moder.
Amalia var en driftig kvinna som bedrev tillverkning av s k begravnings-, dop- och bröllopskonfekt. Så när hon 34 år gammal blev änka ansökte hon om tillstånd att ”här i staden såsom försörjningsmedel med egna händer idka Bagerihantering af grövre och finare brödsorter och tillverka s k ’Polkagrisar’.”
Borgmästaren i staden underteckna privilegiebrevet  som gjorde det möjligt för Amalia att på heltid baka och sälja Polkagrisar.
Dottern Ida som hjälpte sin mor med tillverkningen förstod att ta vara på Polkagrisens möjligheter och utvecklade sin mors kunskaper. Tack vare detta kunde Polkagrisen leva vidare även efter Amalias bortgång.



Helsingborg

1908 – 2001  Sally Bauer från Helsingborg var svensk långdistanssimmerska. 1939 var hon den första skandinaven, som simmade över Engelska kanalen. Det tog 15 timmar och 22 minuter. Innan dess hade hon simmat över Ålands hav, Kattegatt, Öresund mm. 1951 simmade hon åter över Engelska kanalen, men denna gång från England till Frankrike. Hon var bl. a simlärare för Karlbergskadetterna och var rikstränare för svenska simförbundet. Författaren Sara Stridsberg utkom 2002 med en boken Happy Sally, som är en fantasi om Sally Bauers liv.

Lidköping

1724 – 1786 Eva de la Gardie, gift Ekeblad var den första kvinnan, som invaldes i svenska Vetenskapsakademien 1748. Hon var ”vetenskapsman” med ett nyttoinriktat arbetsfält. Hennes mest berömda upptäckt var att det gick att göra brännvin av potatis.

1799 – 1880 Anna Lisa Lidbeck är den mest generösa av Lidköpings donatorer. Hon testamenterade sin fastighet, det som i dag är Lidbeckska huset, till staden. I testamentet fanns också pengar reserverade till vad som kom att kallas Margretelunds uppfostringsanstalt. Under sin livstid gav hon också pengar till en ny orgel i Nicolaikyrkan, till olika sociala ändamål och skänkte dessutom 100.000 kr till en järnväg till Skara.


Skara

1869 – 1937 Agnes de Frumerie studerade vid Konstakademin efter tre år på Tekniska skolan, dåvarande konstfack. Som första kvinna i Sverige fick hon det stora resestipendiet för utlandsstudier i tre år. Hon åkte till Paris där hon enbart ägnade sig åt studier som så många samtida svenska kvinnliga kollegor.
De Frumeries påverkades mycket av den samtida kvinnorörelsen och L’art noveau i sitt konstnärskap. Hon gjorde verk i brons, marmor, keramik, glas och gips. Under hela sitt yrkesverksamma liv visade hon en stark konstnärlig vilja och fortsatte ambitiöst att arbeta i både med- och motgångar. På Länsmuseet i Skara finns en permanent utställning med hennes verk.

Uppdaterat 2015-11-29
Dea-föreningen för Kvinnohistoriskt museum • info@dea-kvinnomuseer.nu • Bankgiro: 5766-3593.
Provided by Webforum