Spegel, gravsten eller spjutspets? - Offentlig konst och genus
Anna-Karin Malmström-Ehrling, universitetslektor i praktisk filosofi och Gerd Folkesdotter, arkitekt, höll den 14 november 2009, på galleriet 316 kubik i Hudiksvall, en mycket inspirerande och lärorik redogörelse om hur genus är synlig i den offentliga konsten i Gävleborgs län. Rubriken syftar på om konstverket speglar sin samtid eller är ett monument över det förgångna, gravstenen. Spjutspetsen riktar sig mot framtiden, ett jämställt samhälle.
175 konstverk har analyserats huvudsakligen i tätorterna. Fem grupper har utkristalliserats: Kvinnor, män, kvinnor och män, icke människor och abstrakta. Män avbildas dubbelt så ofta som kvinnor. Kvinnor är kraftigt marginaliserade. Människa är alltså lika med man.
I en kvalitativ analys använder de sig av ”blickteorin” d v s vem är betraktaren. Hur genus konstrueras i konsten bildar tydliga mönster. Kvinnlighet = naken, passiv kvinna eller moderliga vårdande kvinnor. Även i den tvåkönade konsten. Inget konstverk framställer kvinnan som den starkare.
50 av de avbildade männen knutna till arbete, 5 av kvinnorna. Det lysande undantaget är Karolina Själander, rektor i Gävle, 1874 - 1915, skulptur av Ida Matton.
12% är verk av kvinnliga konstnärer. D v s också där får män mer betalt av våra skattepengar.
På min fråga om de tänker göra någon liknande undersökning någon annanstans blev svaret –”behövs det?”
Skriften med samma namn som föreläsningen ges ut av Uppsala Universitet.