Hem
DEA-föreningen
Bli medlem/årsavgift
www.kvinnomuseet.se
Women maps - Kvinnokartor
Tillägg NYA Stockholms Kvinnokarta
NYA Stockholms kvinnokarta
Tillägg och ändringar gamla Stockholmskartan
Kvinnokartor i Sverige
Rapporten om Sveriges Länsmuseer.
För hundra år sedan
Artiklar
Dea:s arkiv
Glömda Kvinnominnen
Kvinnliga författare på nätet
In English
Sök
Völvan och hennes stav

TILLÄGG, RÄTTELSER M M

NYA Stockholms kvinnokarta

Stockholm den 12 dec 2019 släpptes NYA Stockholms Kvinnokarta

 

Mycket mer hade kunnat komma med i kartan men gjorde det inte.
Under året har det också tillkommit några nyheter som gäller kvinnors plats i det offentliga rummet. 
Några fel och oklarheter att justera finns också.

Våra påpekanden nedan är en bukett förbättringar från Dea-föreningen.

Nöjsam läsning!

 

Gamla stan

 

Nr 22 A Svartmangatan 20-22, Ehrenstrahlska huset

Anna Maria Ehrenstrahl (1666-1729)

Huset uppfördes 1666 för hovmålaren David Klöcker Ehrenstrahl, ”den svenska målarkonstens fader”. 
Samma år föddes dottern Anna Maria, ”Sveriges första
kvinnliga konstnär” enligt Sophia Brenner (se s. 7 Gamla stan Nr 5).

Fadern lärde henne måla och hon arbetade ofta tillsammans
med honom, utförde delar på hans verk, kopierade dem men gjorde också egna verk, främst porträtt.

 

Östra Södermalm

 

s. 23 rättelse

Nr 36 Sofia skolgård

Konstnären Ebba Ahlmark-Hughes är född 1929 (jfr. s. 43 Östermalm Nr 36).

 

 

 

Västra Södermalm

s. 31 förtydligande

Nr 18 Lundagatan 36-44

Elin Wägner bodde 5 trappor upp i huset, d.v.s. på sjätte våningsplanet.


s. 32-33 tillägg

Nr 24 Tantolunden

Katarina Taikons Gång


Gångväg mellan Ekermans Gränd till Tantogatan 26 vid Molitors malmgård. Där bodde familjen Taikon under 1940- och 50-talen. Gången kom till 2018.

Katarina Taikon var författare och stor förkämpe för romers rätt (jfr. s 40 Östermalm Nr 22).

Östermalm

s. 42 tillägg

Nr 29 A Sturegatan 32, von Platenska huset

Ebba von Eckermann (1866-1960) var den äldsta av greveparet Wilhelmina och Walther von Hallwyls döttrar (se s. 62 Nr 26 nedan), hade här sin stockholmsadress men var med sin familj bosatt på Södertuna slott i Sörmland.

Hon var en av de första kvinnliga studenterna från Wallinska skolan (se s. 59 Norrmalm Nr 15 – men när hon tog studenten låg skolan på Riddarholmen). Efter studentexamen ville hon fortsätta med akademiska studier men det tilläts inte. Istället gifte hon sig ståndsmässigt.

 

Ebba von Eckerman var engagerad i tidens kvinnoorganisationer, sjuk- och hälsovård m.m. Från 1911 deltog hon när högerkvinnornas politiska organisationer grundades, bland annat Sveriges Moderata Kvinnors Riksförbund 1915 och blev den första ordföranden. Hon var också engagerad i fickscoutrörelsen och den första ordföranden i SFR Sveriges Flickors Scoutförbund 1924-1931.


Ur Svenskt kvinnobiografiskt Lexikon



Bild: Barbro Carlsson 1961, Stockholmskällan

Östermalm

s. 42
tillägg

Nr 30 A Grev Turegatan 75

Lesbiska härvan

I april 1943 greps i omgångar fem kvinnor som misstänktes för ”otukt som mot naturen är”. De var alla arbetarkvinnor och tillhörde samma lesbiska nätverk förenade i kärleks/vänskapsförhållanden. En av dem anmälde två andra i ett svartsjukedrama och ett nätverk rullades upp. Polisen ingrep med kraft trots att det inte var fråga om några övergrepp.


En av kvinnorna dömdes till straffarbete i sex månader och tre fick fyra månader. För dem alla var straffet villkorligt. De ställdes under övervakning men straffarbetena verkställdes inte. För den femte sköts målet upp. Hon var döende i tuberkulos och avled.

När rättsväsendet reagerade på ”Den lesbiska härvan” var lagstiftningsarbetet i full gång för att avkriminalisera sexuella förbindelser med person av samma kön. Bara några månader senare, 1944, trädde en ny lag i kraft. I stället för att vara straffbart blev homosexualitet betraktad som en sjukdom. Först 1979 avskaffades homosexualitet som sjukdom.

 

Norrmalm

s. 28 tillägg

Nr 62 Hallwylska palatset

När Hallwylska palatset stod färdigt var de tre döttrarna gifta och hade egna hushåll. De bodde aldrig där. Däremot kom barnbarnet Rolf de Maré f. 1888 att bo där efter mamman Ellen von Hallwyls ”skandalösa” skilsmässa (jfr s. 50 Djurgården Nr 6). Han grundade 1920 Svenska baletten och 1933 världens första museum för dans, båda i Paris.

 


Vasastan

s. 74 tillägg

Nr 15 A Rödabergsgatan 1-3 m.fl.

Blomsterfonden

Alma Hedin (1876-1956) kom från en högborgerlig familj. (Sven Hedin var hennes bror.) 

Vid faderns begravning 1917 reagerade hon på överflödet av blommor. I stället borde den döde kunna hedras med ett kondoleansbrev och pengar avsättas till hem och vård av äldre.


Alma Hedin omkring 1900. Okänd fotograf.

1921 bildades föreningen Blomsterfonden och 1924 påbörjades bygget i Rödabergen. Idag finns Blomsterfondens seniorboenden på flera ställen i stan med omkring 2.000 boende.


s.74
tillägg

Nr 16 Västmannagatan 88

Kata Dalström

19 december 2018 sattes en minnesplakett över Kata Dalström på huset av Arbetarnas Kulturhistoriska Sällskap.

 

s. 74 tillägg

Nr 16 A Upplandsgatan 61

Agda Östlund (1870-1942) var sömmerska, egen företagare och en av de socialdemokratiska agitatorerna, inte minst i rösträttsfrågan. Hon var en av de första fem kvinnor som valdes in i Riksdagen 1922 och den första av dem som talade där. Hon satt i riksdagen till 1940 och drev många ”kvinnofrågor”, skydd vid ”hustrumisshandel”,  rätt till abort, sexualundervisning, lika pensionsrätt m.m.

I november 2019 placerade Arbetarnas Kulturhistoriska Sällskap en minnesplakett på huset.


De två socialdemokratiska riksdagsledamöterna vid riksdagens öppnande 1922, Agda Östlund till vänster, Nelly Thüring från Göteborg till höger.


Gertrud Månsson med kund i sin affär. Foto Blomberg, Tidningen Idun 1910

s. 74 tillägg

Nr 16 B Upplandsgatan 39

Gertrud Månsson (1866-1934) föddes på Kungsholmen och var en annan av

Socialdemokratins kvinnliga pionjärer. Från 1898 drev hon en bosättningsaffär på adressen och hade till och med telefon.

 

Gertrud Månsson valdes in i Stockholms stadsfullmäktige 1910 som den första av två kvinnor.

Den andra, Valborg Palmgren, invaldes från det som sedan blev högerpartiet/moderaterna. Hon hedrades - men inte Gertrud Månsson - när 14 kvinnor fick namnge gator i Hagastaden 2012.

 

Kungsholmen

s. 83 tillägg

Nr 25 A S:t Göransparken

Maria Sandel Minnesmärke

I närheten finns fortfarande rester kvar av husgrunderna till Skogshyddan, ett område med nödbostäder där Maria Sandel hade bott (se s. 81 Kungsholmen Nr 17-18).

Maria Sandelsällskapet arbetar för att sätta upp ett minnesmärke över henne. Det kommer att utföras av konstnären Sam Westerholm i ett granitblock med scener ur hennes böcker och ska resas under 2020.

s. 84 tillägg

Nr 28 A Lagerlöfsgatan

Selma Lagerlöf (1858-1940), världsberömd författare och den första kvinna som gavs Nobelpriset i litteratur, fick redan 1938 ge namn till gatan. Från början planerades den som en stor gata österut men är nu en återvändsgata med många parkeringsplatser och endast en byggnad. (Jfr. bl.a. s. 68 Brunkebergs torg Nr 1).

 
 

s. 86 tillägg

Nr 43 A Lenngrensgatan

Anna Maria Lenngren (1754-1817, jfr. s. 63 Norrmalm Nr 32), 1700-talets populära författare har gett namn till en liten tvärgata i närheten av Sara Lidmans gata, Moa Martinsons torg och Nelly Sachs park.

s. 87 tillägg

Nr 44 A Stadshagen

Mellan Hornsbergs Strand och S:t Göransgatan ligger Stadshagen. Här ska ett nytt bostadsområde växa fram. I området har två kvinnliga författare blivit namngivare, Victoria Benedictsson (1850-1888) med Victoria Benedictsons Park och Birgitta Trotzig (1920-2011) med Birgitta Trotzig Torg.

Victoria Benedictson finns sedan 1930-talet under sin synonym i Fredhällsområdet, Ernst Ahlgrens väg (se Kungsholmen s. 85 Nr 33)

 
 

Victoria Benedictsson

 

Birgitta Trotzig

 

Stockholm den 12 dec. 2019

Anita Dahlberg och Christina Duvander

 
Uppdaterat 2020-01-31
Dea-föreningen för Kvinnohistoriskt museum • info@dea-kvinnomuseer.nu • Bankgiro: 5766-3593.
Provided by Webforum